"On your journey to your dream, be ready to face oasis and deserts. In both cases, don't stop" - Paulo Coelho
lördag 23 juni 2012
heart & shoulder
Wanna cry for you
Would it do any good?
If I rained for you
It would just be water
And the night's with you
And the storm's in your hand
And you're down and you're down
And I can't lift you
I'm powerless to change your world
I'm powerless to stop the hurt
I'll give you my heart, give you my shoulder
Give you my heart, give you my shoulder
Wanna run for you
Would it do any good?
If I flew for you
You would still be standing
And it's hard watching
'cause I'm part of you
And it's hard not to
Not to know what I can do
I'm powerless to change your world
I'm powerless to stop the hurt
I'm trying hard to be your tower of strength
I'm trying hard to bring you back to joy
I'll give you my heart, give you my shoulder
Give you my heart, give you my shoulder
When the night just cuts you through
And the dream is lost to you
When you're worried and confused
I will give you my heart give you my shoulder
torsdag 21 juni 2012
onsdag 6 juni 2012
säger det på svenska
torsdag 31 maj 2012
se pitäis sanoa klick...
otroligt roligt att kolla fotoalbum från tiden då ett klick verkligen betydde klick o då man faktist framkallade de 24 fotona som råkat att fastna på filmrullen utan att veta resultatet. visst har digikameratiden underlättat mycket, bidragit med många praktiska funktioner och gett oss alla möjliga vackra, välkomponerade och lyckade foton... men.
ibland kommer jag på mig själv att sakna dom där icke perfekta fotona... när någons arm just i klickandets ögonblick råkade befinna sig framför objektet. när det enda som syntes var en fot och ett halvt ben eftersom det klickade i misstag då man höll kameran vänd neråt. när kompisarna hade dom där hysteriskt roliga o misslyckade minerna. när motljuset var så starkt att man bara kunde ana skuggor av det man så gärna ville föreviga. när handen darrade så av nervositet att man sen måste gissa sig fram till vems den suddiga profilen egentligen var. när alla foton framkallades, inte bara de bästa och perfekta. när foton fick vara som dom var och inte behövde redigeras till glansbilder.
ja, nog fanns där en helt annan charm. charmen i att få ha skavanker. o ändå ha en plats i fotoalbumet.
ibland kommer jag på mig själv att sakna dom där icke perfekta fotona... när någons arm just i klickandets ögonblick råkade befinna sig framför objektet. när det enda som syntes var en fot och ett halvt ben eftersom det klickade i misstag då man höll kameran vänd neråt. när kompisarna hade dom där hysteriskt roliga o misslyckade minerna. när motljuset var så starkt att man bara kunde ana skuggor av det man så gärna ville föreviga. när handen darrade så av nervositet att man sen måste gissa sig fram till vems den suddiga profilen egentligen var. när alla foton framkallades, inte bara de bästa och perfekta. när foton fick vara som dom var och inte behövde redigeras till glansbilder.
ja, nog fanns där en helt annan charm. charmen i att få ha skavanker. o ändå ha en plats i fotoalbumet.
torsdag 24 maj 2012
jonathan & redan g(l)ömda kackerlackor
"i en annan sång om oss fanns det inget kvar
i en annan sång om oss
bara kackerlackor kvar
i en annan sång om oss va vi redan glömda"
på tal om det. idag informerade en jobbarkompis åt mig, där jag stod med den nyss köpta chokladplattan i handen, att choklad innehåller kackerlackor. japp, de trivs så väldigt bra på kakaobönorna att de lämnar spår av sig i den choklad som vi sen äter. jag grimaserade mig och tittade lite skeptiskt på min chokladplatta.
klockan visar 03.45 och av nån anledning lyser sömnen fortfarande med sin frånvaro. det är tyst i huset. ute har det redan börjat ljusna. jag tar fram min chokladplatta, lyssnar på lite jonathan och har det rätt så bra. och kackerlackorna ja, dom e nog redan glömda.
måndag 7 maj 2012
fredag 4 maj 2012
michael johnson
Jag har redan lyckats lyssna slut på månadens 10 gratistimmar på spotify, till stor del pga denna nya bekantskap. Jag snubblade över hans sida, stannade till och lyssnade. Lyssnade lite till. Och lite till. Och lite till...
..
..
tisdag 1 maj 2012
we bought a zoo och åt pinnbröd
...och välkomnade våren i goda vänners glada sällskap!
soundtracket...alldeles underbar
soundtracket...alldeles underbar
onsdag 25 april 2012
idag kom våren...
jag gläds och fascineras över det första gröna skottet som tittat fram i min lilla trädgård. vem kunde ana att det låg gömt där under allt gammalt och dött? det som krävdes var att nån satte sig ner på knä och försiktigt tog bort allt gammalt bråte. och se, där under fanns själva livet i form av en ljusgrön knopp. så liten, så spröd - men ändå så full av liv!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)



