jag gläds och fascineras över det första gröna skottet som tittat fram i min lilla trädgård. vem kunde ana att det låg gömt där under allt gammalt och dött? det som krävdes var att nån satte sig ner på knä och försiktigt tog bort allt gammalt bråte. och se, där under fanns själva livet i form av en ljusgrön knopp. så liten, så spröd - men ändå så full av liv!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar