"On your journey to your dream, be ready to face oasis and deserts. In both cases, don't stop" - Paulo Coelho


tisdag 27 april 2010

måndag 26 april 2010

å så hittar man sej själv på bild
många olika förslag o idéer har jag hört från familj, vänner o bekanta. men hittills har verkligen inget lyckats. men nu kanske! så, till alla ni som genom åren blivit utvalda till att vara mina personliga väckarklockor: ert arbete är kanske snart till ända?! det ni nu bara borde göra är att helt enkelt fixa en stor brödrost åt mej! men gärna med madrass o kudde i om jag får komma med ett litet önskemål! :)

onsdag 21 april 2010

men jo... nog kan det ju va trevligt med presenter också...

jag är väldigt glad över att få hålla i denna vackra bok, Lars Winnerbäck - 112 sånger. jag har länge varit sugen på den o nu är den äntligen min. i natt innan sömnen kom, satt jag länge länge o bara bläddrade i boken. tittade på fotona som så fint är kombinerade med sångtexterna, de texter som så många gånger har känts som specialskrivna åt just mej. även om jag antar att jag inte e den enda som känner så...
jag har samlat på mig "lasse-moments" genom dagar o år. svårt att förklara, men jag tror att utan dom ögonblicken sko jag va fattigare på nå sätt. det är när jag sitter hemma i soffan å ser "solen i ögonen - en film om lars winnerbäck" med de mest känslostarka 3 avslutande minuterna jag kanske nånsin sett på tv. det är när våren e här o asfalten är bar o jag skruvar upp volymen på bilstereon o sjunger duett med lasse. det är när jag står i publiken i umeå o ser fågeln flyga över scenen vid exakt rätt ögonblick. det är när nån bestämmer sej för att dedikera en winnerbäck låt åt mej, för att visa sin omtanke på ett helt annat sätt. det är när jag hör min mamma ropa från vardagsrummet "winnerbäck - ere int hande som ni va å såg ti sverige he?" för att hon på nå konstigt sätt fått som hobby att memorera namnen på de artister o band som vi sett o hört. det är när jag öppnar ett paket o ser en bok. tack! den ska få en speciell plats i min bokhylla.

" han har något över ögonen som säger att han inte är värd allt det här, men det är han "
- miss li om lars winnerbäck

måndag 19 april 2010


" jag har något som slår alla presenter;
världens bästa k o m p i s a r ! "

(burre, ur bamses tidning)

lördag 17 april 2010

ibland kommer man så fruktansvärt långt med positiv inställning

jag önskar dessa "positiv inställnings dagarna" sko komma lite oftare. för nej ärligt sagt, jag e verkligen inte typen som sprudlar av positiv inställning dagarna sju, även om jag hemskt gärna sko va en sån. men jag har märkt med mej själv, att det oftast krävs fullständigt kaotiska situationer för att jag ska bli sådär riktigt positiv. när folk går runt o förväntar sig o intalar både sig själv o andra att det är omöjligt, bedrövligt o jobbigt. då mittiallt kan det svänga helt för mej. det finns liksom en gräns för hur mycket negativt, tjatter o skit jag orkar lyssna på. å när den gränsen e nådd, ja det e då det sker för mej. antagligen som nån sorts motreaktion till den s.k. förväntade inställningen som man just då borde ha. antagligen som en överlevnadsreaktion. kanske för att va tvärtemot.

det är som om jag sparar på mig o lagrar all positivitet under en lång tid, för att sen i nån viss situation kunna använda det, när det liksom riktigt kniper. idag har jag använt mina insamlade 100%, dvs hela lagret. så nu e det att igen börja samla samla för att ha när det kniper nästa gång. min första nya % fick jag faktist redan ikväll. bara 99 kvar då :)

avslutar dagen på samma sätt som jag inledde den kl 7 imorse:
freda´- det måste gå

måndag 12 april 2010



......................................................................................................

Psalm noll noll

Våra hjärtans förlorade slag
alla drömmar
som aldrig blev av
och dom lögner vi levde
och stannade i
dom vi blev och dom
vi ville bli
alla tårar som ingen torka bort
och det underbara
så kort
dom som svek oss och dom
som vi svek tillbaks
våra hjärtans förlorade slag

Du som bar mig igenom
bär mig igen
bär mig nu
och bär mig ända hem

- Jonathan Johansson

måndag 5 april 2010

gårdagens film

en mycket tragisk film på många sätt. men också en mycket fin film på många sätt.
en känslostark film. där man inte kunde räkna ut allt vad som skulle ske.
en film som gjorde att man en lång stund efteråt satt tysta i bilen på väg hem.
jag tyckte om den.


å gårdagens låt