jag är väldigt glad över att få hålla i denna vackra bok, Lars Winnerbäck - 112 sånger. jag har länge varit sugen på den o nu är den äntligen min. i natt innan sömnen kom, satt jag länge länge o bara bläddrade i boken. tittade på fotona som så fint är kombinerade med sångtexterna, de texter som så många gånger har känts som specialskrivna åt just mej. även om jag antar att jag inte e den enda som känner så...
jag har samlat på mig "lasse-moments" genom dagar o år. svårt att förklara, men jag tror att utan dom ögonblicken sko jag va fattigare på nå sätt. det är när jag sitter hemma i soffan å ser "solen i ögonen - en film om lars winnerbäck" med de mest känslostarka 3 avslutande minuterna jag kanske nånsin sett på tv. det är när våren e här o asfalten är bar o jag skruvar upp volymen på bilstereon o sjunger duett med lasse. det är när jag står i publiken i umeå o ser fågeln flyga över scenen vid exakt rätt ögonblick. det är när nån bestämmer sej för att dedikera en winnerbäck låt åt mej, för att visa sin omtanke på ett helt annat sätt. det är när jag hör min mamma ropa från vardagsrummet "winnerbäck - ere int hande som ni va å såg ti sverige he?" för att hon på nå konstigt sätt fått som hobby att memorera namnen på de artister o band som vi sett o hört. det är när jag öppnar ett paket o ser en bok. tack! den ska få en speciell plats i min bokhylla.
" han har något över ögonen som säger att han inte är värd allt det här, men det är han "
- miss li om lars winnerbäck
:) Lasse e såå värd sin success.. få kan skriva texter o musik som han, in my humble opinion.. :) nu sko vi bara måst återuppta d där gitarrspelandet oxå så man sko få nå användning av d där plektrumet som följde me boken.. :)
SvaraRaderaexakt! :) men jag lär nog få börja från noll jag, har ju inget gitarrspelande att återuppta...
SvaraRadera