ibland kommer man så fruktansvärt långt med positiv inställning
jag önskar dessa "positiv inställnings dagarna" sko komma lite oftare. för nej ärligt sagt, jag e verkligen inte typen som sprudlar av positiv inställning dagarna sju, även om jag hemskt gärna sko va en sån. men jag har märkt med mej själv, att det oftast krävs fullständigt kaotiska situationer för att jag ska bli sådär riktigt positiv. när folk går runt o förväntar sig o intalar både sig själv o andra att det är omöjligt, bedrövligt o jobbigt. då mittiallt kan det svänga helt för mej. det finns liksom en gräns för hur mycket negativt, tjatter o skit jag orkar lyssna på. å när den gränsen e nådd, ja det e då det sker för mej. antagligen som nån sorts motreaktion till den s.k. förväntade inställningen som man just då borde ha. antagligen som en överlevnadsreaktion. kanske för att va tvärtemot.
det är som om jag sparar på mig o lagrar all positivitet under en lång tid, för att sen i nån viss situation kunna använda det, när det liksom riktigt kniper. idag har jag använt mina insamlade 100%, dvs hela lagret. så nu e det att igen börja samla samla för att ha när det kniper nästa gång. min första nya % fick jag faktist redan ikväll. bara 99 kvar då :)
avslutar dagen på samma sätt som jag inledde den kl 7 imorse:
freda´- det måste gå
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar