Folk Angel - O Come Emmanuel



Jag har länge haft Sufjan Stevens högst upp på min lista över musiker med bästa versionen av just denna jullåt. men nu har Sufjan fått ge vika o halkat ner till andra plats. för denna jul har jag nämligen upptäckt Folk Angels version. med ett nytt arrangemang och en slags vemodighet har den kommit att bli den mest spelade låten i mina öron denna jul. vackert.


Till sist några kloka ord från 1968: Tove Jansson om julen

FRIDFULL JUL

önskar jag er alla !!

jag har varit riktig dålig på att skicka julkort i år.

därför får ni alla ta del av min julhälsning såhär istället!

min julafton börjar imorgon bitti med jobb, innan jag åker hem hem för att fira jul tillsammans med hela familjeskaran. ni får tro att jag är ironisk om ni vill, men jag tycker faktist det ska bli roligt att jobba imorgon. jag delar gärna lite julafton med mina härligt galna jobbkompisar. men allra roligast blir det nog då wilson o jag far hem o ser vad mamma har på gång på spisen och hur pappa lyckast med granen i år!

VÄNNER,

ta hand om er i vinterkylan

för ni är outbytbara

för mej

Angels We Have Heard On High - Sixpence None The Richer

Freda' är lika rätt idag som på 1990-talet.

Freda' - Vart är vi på väg

"Some things don't last forever, but some things do. Like a good song, or a good book, or a good memory you can take out and unfold in your darkest times, pressing down on the corners and peering in close, hoping you still recognize the person you see there."

- Sarah Dessen

Last Days Of April - The Days I Recall Being Wonderful

bra låt o mysig video! jag blir bara så glad helt enkelt.

"There comes a time when the world gets quiet
and the only thing left is your own heart.
So you'd better learn the sound of it.
Otherwise you'll never understand what it's saying."
- Sarah Dessen

det är något som är så fascinerande med att upptäcka musik som man inte visste fanns. det gör mej glad helt enkelt. o därför händer det mer än ofta att dom hamnar hit på min sida. det handlar om de okända namnen. det handlar om musik som man faktist måste söka lite för att hitta.

jack savoretti bidrar med kvällens låt:

wilson

fångad i ett av de få ögonblick då han inte leker polis o tjuv, inte tror han e hund, inte äter potatisskal, inte plockar ner varje ridstift från anslagstavlan, inte svajar med svansen som en flygplanspropeller. wilson fångad i ett av de få ögonblick då han ligger still :)

vad jag önskar just nu:

ja, tänk ändå att få se den här synen då man tittar ut genom fönstret. en massa studsande färgklickar på novembers gråa gator o vägar. ja det e vad jag skulle vilja ha just nu.

men tills dess får man själv försöka sätta färg på sin dag med egna metoder. mitt bidrag för färg denna dag blev en spenatsås. grönt e fint, grönt e gott.

tvillingröster. jag visste inte att det fanns. tanken hade aldrig ens slagit mej. men så upptäckte jag denna man. det är näst intill magiskt hur likadana röster två olika mänskor kan ha. ja inte bara likadan röst, utan även sättet att sjunga. nu vet jag iaf att det finns. tvillingröster.

oktober behöver inte bara vara något grått, mörkt o kallt. oktober kan vara något så vackert som det här:

fly - nick drake

a big smile

brand new day - joshua radin

"Only love, only love can leave such a mark"
- U2

jag hittar inte landningsbanan. jag försöker, men vet inte om jag kommer att lyckas. vet inte ens om jag vill. fredagen va bra, riktit bra. o på lördagen exploderade det fullständigt. magisk kväll där bono o co tycktes ge mer än allt. nånting hände både på scen o i publikhavet, ja t.om i regnet som jag faktiskt varken kan eller vill försöka sätta ord på här. som om en upplevelse, en känsla eller en tanke förminskas ju mer man försöker uttrycka sig om den åt världen... det är bara en tanke jag har burit på en längre tid nu. o fortsättningsvis gör.

Kanske det va så Maria också tänkte en gång: "Maria gömde och begrundade allt detta i sitt hjärta." - Luk 2:19

så denna bloggs framtida vara eller inte vara. vi får se..

"Det finns ett bibelcitat: "Ni ska lära känna sanningen, och sanningen ska göra er fria." Jag kommer ihåg att jag redan som barn hörde min lärare berätta om den store irländske poeten William Butler Yeats. Han drabbades av skrivkramp - under en period kunde han inte skriva en rad. Då räckte jag upp handen och frågade: "Varför skrev han inte om det?" - "Var inte dum. Ta ner din hand, var inte så oförskämd." Men jag menade inte att vara märkvärdig. Jag har alltid levat utifrån den tanken: Lär känna sanningen och sanningen ska göra dig fri. Om jag inte har något att säga så blir det textens första rad. Det är faktiskt så att på vårt andra album (October) handlade det om att jag inte hade något att säga: I try to sing this song... I try to stand up but i can't find my feet / I try to speak up but only with you am I complete."

(Bono, ur BONO i samtal med Michka Assayas, 2005)

Gloria - U2

det här med att skriva... som tur är finns det så många andra mänskor i denna värld som har tänkt o funderat o skrivit o sagt klokt. o som låter andra människor ta del av deras egna ord. för tillfället är det tack vare deras texter, ord o musik som min blogg hålls vid liv.

Sicksack

Spännande vägar är sällan raka.
Ibland verkar det nästan som att vägen
måste vara lite krokig,
för att det ska bli bra.
>>Du syr inte med raksöm om du inte
vill att kanten ska fransa.
Det håller helt enkelt bättre
med sicksack<<, sa syslöjdsfröken.

Många gånger har jag tänkt:
>>Vilket slöseri med tid och energi,
det att inte veta.
Varför kan jag bara inte få veta
på en gång
vart jag är på väg?<<
Men när jag tänker tillbaka
på timmar och dagar som gått,
ser jag att det som bara hände,
de oväntade vändningarna,
eller tiden som till synes bara gick
varit minst lika viktiga sträckor,
som de välplanerade och avsedda.

Livet börjar inte först
när jag går ut skolan,
när jag hittar nån att leva med,
när huset är färdigrenoverat,
eller drömmen gått i uppfyllelse.

Livet är just den här sekunden
och varje tiondel till nästa.

>>Måste jag sicksacka hela vägen runt,
fröken?<<

Suck och stön.
Jag minns syslöjden många gånger
som tålamodsprövande.
När maskinen krånglade.
När man måste riva upp och börja om.
När halsduken jag skulle sticka
visade sig ta en termin att få klar,
istället för några veckor,
som jag kalkylerat.
Jag hade många kreativa ideér,
men inte alltid tålamodet
att fullfölja dem.
Se där, lärde jag mig nåt om mig själv
- mer än att jag inte ville bli syfröken...

Idag är min förberedelse för i morgon.

Autobahn går visserligen snabbt,
men är inte mycket för varken ögat eller själen.
Skogsvägen upp till fjället i Vilasund däremot,
är snårig, krokig och känns i benen
- men vilken utsikt...

Fröken tittar på det enorma tygsjoket
i mitt knä som ska bli nåt alldeles
utöver det vanliga.
>>Ja<<, säger hon milt
och ler sitt MonaLisa-leende.
>>Ja, Laila. Det måste du.<<

(Laila Dahl, Vad heter din längtan, 2005)

Ti arrbeit i laag

Hä ä in lykko
tå an kan arrbeit i laag
mä tem såm an höör ihåop mää.
Papp såm ä håssbond,
mamm såm ä mattmåor,
båånin tå di byri dåga ti naa,

gambäfåltji så läng ti
levär å årk.
Såm tå an höibärga
på i uutsjifft förr i väädin.
Mitt i daain kuna mattmåor kåma
peedand mä maatin.
Tå sesstist vi allihåop i ladun åsta äta.
Tå va vi allihåop.
Vi va vi tå.


På munsalamål.
Lars Huldén (1977) Heim/Hem.

jaa nåo ere råolit ti arrbeit i laag. ja tilåme fast he e på eins lediga dag! :)

i can't make you love me - colleen brown

men kvällens framförande av johannes edvardsson slår ut alla andra versioner av denna låt så det bara ryker

å igen talas det på jobbet om att införskaffa en sån där "kalle ankas jul väckare". visst är den väl lite tjusig; automatisk sängtäcksihoprullare o säng som förvandlas till badkar. men är det inte ja, lite väl desperat? jag förstår inte riktigt...kan man inte bara låta folk sova? :)

wilson sover också

"thats the way things are sometimes. most of the times" - jose gonzalez
"och det värsta utav allt, jag är oberörd och van
och det bästa utav allt, jag är likgiltig och van" - fredrik furu

överraskning på överraskning. eller är det ens så? för när övergår egentligen överraskning till vanesak?


men dessa musikergrabbar lyckades iaf med att göra kvällens utan tvekan trevligaste överraskning! o lite plåster på såret situation blev det ju nog minsann! :)
The Giant Leap - All in my head

"the best days are not planned by common sense
by lack of time
you just happen to be where everything feels fine"
(anna ternheim)


"people always say you should be yourself,
like yourself is this definite thing,
like a toaster or something.
like you know what it is, even.
but every so often, i'll have like, a moment,
where just being myself, and in my life,
right where i am, is like,
enough."
(angela, my so-called life)

ibland går drömmar i uppfyllelse

o inte på vilket sätt som helst
nej på de mest märkliga o otippade sätt
så att vi inte ska kunna använda ordet tur
för ibland är det faktist mer än så

Liten men tuff!

jag tror bestämt att vi kommer bli ett bra team! för äta, sova, busa - ja det e sånt som vi gillar mest att göra :)

SoMMaR & VaCKerT !

(foton: syrran o jag)

det e som bäst nu. just nu. blad som grönskar. blommor som slår ut för första gången. solstrålar som når ansiktet. som om allt vore nytt o oanvänt. o jag går mest runt o njuter, doftar o andas.

musik: NEEDTOBREATHE - something beautiful

ni borde pröva på detta med att glömma telefon på annan ort och va mobilfri några dagar. det är faktist en rätt så skön upplevelse! det enda som krävs är att man planerar lite mera i förtid. men nu kommer testet. det verkliga testet! imorgon jobbar jag morgonskifte. morgonskifte o utan telefon innebär 3 stora hinder som jag måste ta mej över:

1. ingen snooze möjlighet o dessutom måste jag vakna med hjälp av endast 1 väckarklocka o alltså endast 1 ringning(vanligtvis 1 väckarklocka o 1 telefon som ringer med 5 min mellanrum + snooze)

2. ingen som kan agera personlig väckarklocka o ringa mej upp ur sängen.

3. o framförallt, ingen anita som kan ringa från jobbet kl 08.03 o informera mej om att jag försovit mej. o jag kan inte förklara att jag inte har nån telefon(vilket betyder att vi båda lär förbli ovetande om den andres problem..!)

å nu kan ni fråga; vad gör du uppe ännu ikväll då? å då kan jag berätta för er att det är svårt att sova då man känner sej som en duracell-kanin som druckit 2 svarta kaffen på raken. å att jag känner mej så kan i sin tur bero på att mitt humör e nånstans högt upp i taket o det kan i sin tur bero på att imorgon är sista dagen i jobb före jag får...ja just det: semester!!

så, med tanke på det...kanske dom har överseende med mej om jag kommer dit till kl 12 imoron?!

en lite småcharmig summer night tune

en liten paus i vardagen e aldrig fel

efter en ytterst intensiv vecka på många sätt
satte jag mej på flyget till norge
obeskrivligt vackert
för alla sinnen


att vakna på morgonen o
mötas av denna utsikt utanför dörren
e något man inte direkt vänjer sig med


fjällklättring


o turer av olika slag o på olika höjder


något så märkvärdigt som 17:de maj


ja, jag missade sommarvärmen hemma i finland
men det e inte bara sol o värme som skänker glädje o beundran
ibland e en riktig tjock dimma nästan det vackraste man kan se

Takk A, T & M for kjempe fine dager!!

jag bara kände att jag måste ta och göra något kreativt för att få dessa dagar att gå framåt. dom brukar säga att det inte är bra att låta alla tankar o funderingar lämna att cirkulera i sin egen hjärna... så jag satte dom på väggen istället. kanske kanske stannar dom där. detta blev iaf resultatet:

o jag vet, det är långt ifrån perfekt. orden o bokstäverna e osymmetriska, kantiga o vingliga. men det är just därför som dom passar i mitt hem. dom helt enkelt matchar mej.

å så hittar man sej själv på bild

många olika förslag o idéer har jag hört från familj, vänner o bekanta. men hittills har verkligen inget lyckats. men nu kanske! så, till alla ni som genom åren blivit utvalda till att vara mina personliga väckarklockor: ert arbete är kanske snart till ända?! det ni nu bara borde göra är att helt enkelt fixa en stor brödrost åt mej! men gärna med madrass o kudde i om jag får komma med ett litet önskemål! :)

men jo... nog kan det ju va trevligt med presenter också...

jag är väldigt glad över att få hålla i denna vackra bok, Lars Winnerbäck - 112 sånger. jag har länge varit sugen på den o nu är den äntligen min. i natt innan sömnen kom, satt jag länge länge o bara bläddrade i boken. tittade på fotona som så fint är kombinerade med sångtexterna, de texter som så många gånger har känts som specialskrivna åt just mej. även om jag antar att jag inte e den enda som känner så...
jag har samlat på mig "lasse-moments" genom dagar o år. svårt att förklara, men jag tror att utan dom ögonblicken sko jag va fattigare på nå sätt. det är när jag sitter hemma i soffan å ser "solen i ögonen - en film om lars winnerbäck" med de mest känslostarka 3 avslutande minuterna jag kanske nånsin sett på tv. det är när våren e här o asfalten är bar o jag skruvar upp volymen på bilstereon o sjunger duett med lasse. det är när jag står i publiken i umeå o ser fågeln flyga över scenen vid exakt rätt ögonblick. det är när nån bestämmer sej för att dedikera en winnerbäck låt åt mej, för att visa sin omtanke på ett helt annat sätt. det är när jag hör min mamma ropa från vardagsrummet "winnerbäck - ere int hande som ni va å såg ti sverige he?" för att hon på nå konstigt sätt fått som hobby att memorera namnen på de artister o band som vi sett o hört. det är när jag öppnar ett paket o ser en bok. tack! den ska få en speciell plats i min bokhylla.

" han har något över ögonen som säger att han inte är värd allt det här, men det är han "

- miss li om lars winnerbäck

" jag har något som slår alla presenter;
världens bästa k o m p i s a r ! "

(burre, ur bamses tidning)

ibland kommer man så fruktansvärt långt med positiv inställning

jag önskar dessa "positiv inställnings dagarna" sko komma lite oftare. för nej ärligt sagt, jag e verkligen inte typen som sprudlar av positiv inställning dagarna sju, även om jag hemskt gärna sko va en sån. men jag har märkt med mej själv, att det oftast krävs fullständigt kaotiska situationer för att jag ska bli sådär riktigt positiv. när folk går runt o förväntar sig o intalar både sig själv o andra att det är omöjligt, bedrövligt o jobbigt. då mittiallt kan det svänga helt för mej. det finns liksom en gräns för hur mycket negativt, tjatter o skit jag orkar lyssna på. å när den gränsen e nådd, ja det e då det sker för mej. antagligen som nån sorts motreaktion till den s.k. förväntade inställningen som man just då borde ha. antagligen som en överlevnadsreaktion. kanske för att va tvärtemot.

det är som om jag sparar på mig o lagrar all positivitet under en lång tid, för att sen i nån viss situation kunna använda det, när det liksom riktigt kniper. idag har jag använt mina insamlade 100%, dvs hela lagret. så nu e det att igen börja samla samla för att ha när det kniper nästa gång. min första nya % fick jag faktist redan ikväll. bara 99 kvar då :)

avslutar dagen på samma sätt som jag inledde den kl 7 imorse:
freda´- det måste gå

......................................................................................................

Psalm noll noll

Våra hjärtans förlorade slag
alla drömmar
som aldrig blev av
och dom lögner vi levde
och stannade i
dom vi blev och dom
vi ville bli
alla tårar som ingen torka bort
och det underbara
så kort
dom som svek oss och dom
som vi svek tillbaks
våra hjärtans förlorade slag

Du som bar mig igenom
bär mig igen
bär mig nu
och bär mig ända hem

- Jonathan Johansson

gårdagens film

en mycket tragisk film på många sätt. men också en mycket fin film på många sätt.
en känslostark film. där man inte kunde räkna ut allt vad som skulle ske.
en film som gjorde att man en lång stund efteråt satt tysta i bilen på väg hem.
jag tyckte om den.

å gårdagens låt

It's like forgetting the words to your favorite song.
You can't believe it; you were always singing along.
It was so easy and the words so sweet.
You can't remember; you try to feel the beat.



It's like forgetting the words to your favorite song.
You can't believe it; you were always singing along.
It was so easy and the words so sweet.
You can't remember; you try to move your feet.
It was so easy and the words so sweet.
You can't remember; you try to feel the beat...

-regina spektor

jag hittade ett kort åt mej igår. och det gjorde min dag. tror minsann att jag ska sätta det inom glas o ram.

mina jobbkompisar skrattade hejdlöst o tyckte att kortet var som klippt o skuret för mej. vet inte exakt hur jag borde tolka det, men jag gläds över att dom känner mej så väl! :)

av de 23 musikvideor som jag hittills lagt upp på min blogg, så har jag endast 1 musikvideo med en kvinnlig artist. det säger kanske nånting. ja, jag har fler manliga musiker som jag tycker om än kvinnliga. egentligen vet jag inte vad det beror på. men de senaste dagarna har jag bekantat mej mera med amy macdonalds musik. o jag gillar henne. gillar hennes musik, hennes lite grova röst o dessutom har hon riktigt snygga musikvideor. så för att få ens liite mera jämvikt här på bloggen, kan jag väl ändå sätta upp 2 videor direkt.

"även om ditt rum släcks ska staden vi lever i
fortsätta lysa starkt så som om inget hänt"
(tomas andersson wij)

kanske är det pga vårsolen? det var vårsolen som jag förknippade dej med. kanske är det pga tidpunkten? det är nästan exakt ett år sen du både dök upp o "plockades bort". knappast många som märkte att du fanns. ännu färre som märkte av tomrummet efteråt. jag märkte direkt. men månader gick. allt fortsatte som innan. kände ju ändå inte varann. du var bara en människa. som råkade korsa min väg under en väldigt kort period. så gick ett helt år. varför ser jag tomrummet så tydligt just nu? varför är minnesbilderna så klara just nu? varför är oron för dej så påtaglig just nu? varför tycker jag mej se dej både här o där just nu. varför har jag flera ggr varit tvungen att stanna till o titta mer än två gånger, för att sen ändå inse att det inte är du. jag vet ju, att det inte ens är möjligt. för bland alla dom andra var det du som blev den där. varför just du? vem bestämde o varför? så svårt att begripa livets orättvisor. så mycket som lämnade osagt. så mycket som lämnade oförklarat. du tyckte inte om kylan. du väntade otåligt på sommaren. men sommaren hann inte komma. jag undrar hur du har det nu. var du finns. det kommer jag aldrig få veta. men jag hoppas, var du än befinner dej nu, att solen skiner på dej.

kanske är det pga vårsolen... som du finns i mina böner just nu.

"One day it just snowed I guess
and they closed the roads into your heart



You came home like a dead star
no light left, no loving anymore

Years ago you sent a postcard,
it's the one that always made me laugh
It said 'send for reinforcements
cause there's too much here for me to love'

What would they say
What would they say to make you feel OK
What would they do
What would they do to make you feel OK

Years ago I read a story
about a man who had a plan
Tied himself on to a balloon
yeah, cut the ties and tried to reach the moon

Rescued by an airline pilot
15,000 feet above the world
Dragged him down, they wished him luck
they'd hoped that he learned his lesson well

What would they say
What would they say to make him feel OK
What would they do
What would they do to make him feel OK

Kathy I can still see stars
the same ones that we wished upon
I know you know your way around
but I can tell you're losing ground

I can see you on the radar
but you know I could never bring you back
You cut the ties, you're floating free yeah, hi and lo and inbetween
you cut the ties, you're floating free yeah, hi and lo and inbetween"
(Neil Halstead)

The Coldplay-shaped puppets on tour. watch pictures here
o jag skulle hemskt gärna vara med på deras turne'!

i väntan på...


















goo goo dolls har en ny skiva på kommande. har inte sett skymten av varken låtlista eller texter. men redan bara titeln säger mej att det blir nånting för mej.




















tomas andersson wijs nya skiva har nu i dagarna släppts. jag har hört någon enstaka låt o igår satt jag o läste texterna till hans låtar. ojoj, den mannen kan det här med att skriva. vissa utdrag var verkligen nånting för mej.




















lifehouse nya skiva borde komma ut till försäljning precis när som helst. jag har hört en snabb genomgång av låtarna o en låt fastnade direkt i mej. "It is what it is" - jag tror it is something for me.









griffin house har också han ett nytt album på gång. men hans skiva får vi vänta på ända till 25 maj. men det lär va värt att vänta på. jag skulle bli väldigt förvånad om den skivan helt plötsligt inte sko va nånting för mej.

(skivomslagen hämtade från respektive bands hemsida)

...something for me.

min lille vän sungha jung....

en liten kille med en stor gitarr o ännu större charm o mega talang! en stol, en gitarr o en ensam liten sungha jung på en stor scen på ritz i vasa. feeling. ett så gott som fullsatt ritz kom för att lyssna på denne 13-åriga koreanska gitarrguru som spelade många välkända låtar, t.ex. fields of gold, california dreaming, livin on a prayer, billie jean, with or without you, men även låtar skrivna av sungha själv. and i was impressed. mellan låtarna fick man även höra lite av hans aningen svårförståeliga engelska uttal :)

här var inget extra crew som stämde gitarren mellan låtarna. nej det skötte nog sungha själv om. o här var ingen låtlista diskret fasttejpad på golvet som så många har. nej, nej för att ibland kolla nästa låt tog sungha fram sin ihopvikta luntlapp ur bakfickan på jeansen... skönt oförstörd liten kille :)


jag önskar sungha jung allt gott!

en ledig vecka

- åkt buss på ett totalt oväntat, oförglömligt o oförklarbart sätt
- upplevt svenska teatern
- bevittnat något fint på mc donalds i hesa
- uppskattat tystnad
- njutit av att gå i pyjamasbyxor hela halva dagarna
- sagt hejdå åt världens gosigaste halvdementa döva katt
- grattat en 64-åring, en 50-åring, en 33-åring, en 21-åring o en 11-åring
- haft glatt möte med optimistklubben
- hittat fynd i anttila
- lyssnat live på dancing with the boys
- ätit mammas mat
- badat bubbelbad
- ätit fastlagsbulle
- sett solen
- och lyssnat mycket på ted gärdestad

o det kommer att bli vår igen

både humör- o energihöjande. jag blir bara så glad av denna låt.

proffsigt o snyggt. the cajunga spelade en o annan cover av bl.a. beatles o tom petty, men i övrigt låtar från sitt debut album som nyligen släppts. o just denna kväll framfördes låtarna i akustisk version. sätt namnet på minnet, för jag tror det kommer att höras en hel del om detta band framöver. det borde det iaf. det enda jag kommer på att säga just nu e tummen upp.

" take a little time
put your heart before your mind
find the reason for your living
in your own and not the others lies"
(the cajunga)

jag har just spenderat 42 And a Half Minutes With Griffin House. och jag måste säga att det var inte vilka 42 o en halv minuter som helst. nej. ärligt, innerligt, avskalat...med tidigare outgivet material och egna personliga kommentarer av griffin. en fin avslutning på denna kväll. med en behaglig känsla kvarlämnad kan jag nu inta natten. god natt.

http://open.spotify.com/album/0sgIZMXXj0AgCSQRr9lq4R

(bild hämtad från: myspace.com/griffinhouse)

det börjar vara allt mera vanligt med medfostrare i skolan, de såkallade "mommorna" o "mofforna" som finns med i skolklasserna.

men tänk att jag har både egen såkallad "mamma" och "mommo" på mitt jobb. att ha sådana arbetskompisar e något av det finaste man kan uppleva i arbetslivet, tror jag. o som man ska minnas att inte ta för givet. jag e tacksam. jag ska inte ens försöka förklara här hur gott det gör mej.

en riktigt skön låt här nu denna söndagkväll:

"You see life is a crazy thing
There'll be good time and there'll be bad times
And everything in between
And I don't know which way it's gonna go

If it's gonna be a rainy day
There's nothing we can do to make it change
We can pray for sunny weather
But that won't stop the rain"

det kommer regn. det kommer oväder. o ibland skulle man så önska o be att man slapp dom där riktigt jobbiga ovädren. men det är trots allt sällan man får den där enkla, torra vägen. kanske man därför skulle be om stövlar o regnjacka för att ta sig genom det där regnet, istället för att be om en resa till söderns sol för att slippa det helt o hållet? för det verkar ju ändå som om vi de allra flesta gånger faktist måste ta oss genom dom där regnovädren.

någon klok människa lär ha sagt: "life isn't about waiting for the storm to pass...it's about learning to dance in the rain". och jag tror stenhårt på det. jag tror kanske till och med att nyckeln till lycka ligger gömd just i det där citatet. och nej, jag är ingen expert på det. men jag vill försöka lära mig. jag vill försöka lära mej att iaf ta några steg. o kanske ett par röda gummistövlar...

mecki plays venus - choice

"m u s i c is what f e e l i n g s sound like"
(author unknown)

upptäckte en ny låt av tyler hilton för nån dag sen. å visst, detta e bara en demo version, men enligt mej så e det just den här versionen som gör låten. i like.

jag vaknade nyss uppskärrad o genom svettig av en mardröm. den sortens mardröm som man inte bara snabbt skakar av sej o sen somnar om igen. nej, jag va tvungen att stiga upp o sätta på datorn bara för att få återgå till något normalt igen. så man kan säga att jag av en slump hamnade in på youtubes live sändning: Hope for Haiti now live on youtube - a global benefit for earthquake relief. med rörande musikinslag av många olika artister (bla: wyclef jean, bruce springsteen, sting, alicia keys, dave matthews, justin timberlake, coldplay, bono/the edge/jay z/rihanna), intervjuer, fakta, berättelser, bilder, videoklipp o annan information... inser jag nu snabbt:

jag klarar nog av att drömma en mardröm - jag är ju inte tvungen att leva i en mardröm

Jag är tacksam...

för att jag måste städa efter en fest -
det betyder att jag har vänner

för skatterna jag betalar -
det betyder att jag har ett jobb

för att parkeringsplatsen är längst bort -
det betyder att jag har råd att ha bil

för min höga elräkning -
det betyder att jag har det varmt

för tvätthögen på golvet -
det betyder att jag har kläder att ta på mig

för trötthet o värkande muskler i slutet av dagen -
det betyder att jag har kunnat arbeta hårt

för väckarklockan som ringer på morgonen -
det innebär att jag får leva en dag till!

(ur Det är aldrig kört!)


jag ska själv bidra med ytterligare en strof:
jag är tacksam...
för att det finns ett högt diskberg på min diskbänk -
det betyder att jag haft mat att äta under väldigt många dagar

jag kan inte hjälpa att jag är grymt svag för den här låten. bra drag helt enkelt.



även snygg video. men...det där slutet...det blev en rejäl sockerchock där. hmm, e det inte lite väl mycket med hand i hand gåendet i solnedgången på den gyllene stranden där vågorna rullar in - o sen en snygg karl dessutom?! :) håhå, magstarkt.

something beautiful:

avskalat, enkelt, vackert:

glimtar, delar o detaljer ur mitt 2009. (liten varning: läs på egen risk, jag förväntar mej inte att nån ska förstå eller ens va intresserad. för egentligen e det bara mitt eget behov till årsanalys..)

januari
jag ställde mej på isen med skridskorna på. jag insåg snabbt att det var några år sen sist...och att min 5 åriga systerson var en skickligare rinkbandyspelare än jag. januari var oxå månaden då glassmonstret fick sin pizzabelöning.

februari

björn gustafsson kom och stal mitt (o mina vänners) hjärtan på ritz i vasa. o 3 konsertsugna o smågalna rockpinglor hoppade i bilen o körde fram o tillbaks till Hesa för att lyssna på The Script en kall februaridag. vi hittade slutligen nosturi vid hamnen. o tyskarna hittade syrran i köandet. eller vem hittade vem?! :)

mars

jag tog ett sorgligt farväl av min syster, svåger o systerdotter som flyttade västerut, till norge. o redan samma dag insåg jag att denna stad inte längre skulle vara sig lik. mars var också månaden då rockpinglorna försökte klä upp sej fint för att klara av att se den magstarka filmen en gång till. vi klarade det, tillomed utan hesebesök.

april
jag kunde ordagrant sjunga med i snow patrols låttext "i can make my first step as a child of 25". o månadens musikupplevelse var vasamusikernas egna springsteentolkning, Live on Easy Street på ritz. det var också månaden som jag upptäckte att äggkokare kan vara ett slående diskussionsämne, om inte annat så för att bryta en tryckt stämning.


(foto:syrran)

maj
syrran o jag stack iväg till dublin med våra pojkkompisar. jag och syster fick en ny merit att sätta i vår cv. härmed kan konstateras att vi även kan hantera en vänsterhänt bil i vänstertrafik i dublin o syrran även mitt in the city i rusningstrafik. jepp. jag blev förälskad i irland. inte i den vänsterhänta växelspaken eller rondellerna. (foto: syrran)

juni
som en gåva från ovan dimpade spotify med helt perfekt timing ner i min dator. spotify bidrog till nya musikupplevelser under en annars mörk månad.

juli
juli, en fortsättning på juni. blev totalt rörd av mina härliga jobbkompisar. bara helt vanliga människor, som inte försöker vara bättre, coolare eller något annat än vad de är. men vad de kanske inte ens själva vet är att de är mänskor med stora hjärtan. jakobsdagar o hotel sophia öppnade sin vana trogen glatt upp dörren. gitarrintrot till en speciell låt hördes o fick oss att accelerera från 0 till 100 på 3 sekunder. det var även månaden då vi blev sugna på choklad o körde till närpes fram o tillbaks för att köpa 1 liter choklad.

augusti
familjen jeans, dansken, vikarien, basisten... 01.08.09 - u2 & snow patrol i göteborg. det var o är min höjdpunkt. ni får ursäkta för detta allt återkommande ständiga tjat, men jag kan bara inte låta bli, för det går inte över. jag har varit på många bra konserter. men hur bra o mäktigt det än är, så när det är över är det över. men tänk om det inte går över ens när det är över? ungefär så är det. den här kvällen har etsat sig fast i mig, innuti mig o inom mig. o det gör mej lycklig. för jag tror inte att man får vara med om så många sådana stunder i sitt liv. stunder som fortsätter, långt framöver. det handlar om olika saker för olika mänskor. för en kan det va att gifta sig, bilda familj, för en annan att hitta sitt kall i livet, för en tredje att hitta en sysselsättning man brinner för. eller så...en konsert.

(foto: syrran)

jag for till ullevi med en del omständigheter, händelser, situationer o juni -juli månader i bagaget. jag trodde att det var höjden av otur. varför allt detta just nu, varför ska det komma o förstöra så att jag inte kan njuta helt av konserten som jag så länge väntat på, frågade jag mej ännu dagen innan vi for. men jag visste inte då, att det inte var otur. jag visste inte då att det kanske var tvärtom. jag visste inte förrän jag stod där i publiken att det på nåt konstigt sätt var en viktig del i allt. på nåt sätt en förutsättning, på mer än ett sätt. min konsert hade inte fått den betydelse som den fick om det inte hade varit att livet var just så som det var då. det är jag övertygad om.
när bildskärmen sänktes ner över scenen, när de röda lamporna tändes över klon o introt till city of blinding lights kom igång, lär jag ha vänt mej mot min syster o sagt: "nu tror jag att jag e i himlen". jag är lyckligt tacksam att jag fick dela denna upplevelse med just er, kära vänner.

september
hösten var olik tidigare höstar. inget saktades ner, jag gick inte i dvala. tvärtom, september var en aktivare o socialare höstmånad än vad den nånsin förr varit. något så märkvärdigt som RSB uppkom en septemberkväll i vasa. o traditionen ritz - doobop - hese var ett faktum. ett riktigt lyckat faktum. ibland räckte det inte med mega, såna gånger behövdes isompi mega (ateria). månadens musikupplevelse var vasamusikernas egna beatlestolkning, Abbey road, på ritz. en i vårt gäng kunde minsann varje låttext.

oktober
ca 2 månader hade gått o vi kunde inte hålla oss längre. det blev dags för en nostalgiserande kväll med musik, video, foton o t-shirts. o med blicken riktad framåt. oktober var även månaden då vi var bjudna på irlandfest, dit vi givetvis tog med oss Bono som vår date.

november
november slog till ordentligt o "det går över" var det mest använda citatet. fredrik furu gav ut sin november skiva, hollywoodhjärtan. en skiva som snurrade otaliga varv i min stereo o även i vännens bil när nattugglorna var på viktiga uppdrag.

december
planen var att hjälpa min vän med inflyttningsstädning, men resultatet blev slutligen funderingar i en gungstol. en insikt om att min främsta uppgift inte var att ge av min energi, men av min tid. det var även månaden då markus granfors + band spelade på doobop. en kväll med bra musik, med mycket känslor, med ett hej o med en glädje som inte gick att sudda ut. kanske ändå inte allt går över?! nej, iaf inte äkta vänskap. o det var med just den insikten som mitt 2009 avslutades o övergick i 2010.
-----------------------------------------------------------------------------------------

glädje o sorg går hand i hand. så är det. men är det inte många gånger dom där små små sakerna som bidrar till den stora glädjen? om man bara tillåter det. tar tillvara på det. jag tror det är en sak som jag lärt mig av mitt 2009.

"Being happy isn't having everything in your life be perfect. Maybe it's about stringing together all the little things like wearing these pants or getting to a new level of Dragon's Lair - making those count for more than the bad stuff. Maybe we just get through it... and that's all we can ask for."
(from sisterhood of the traveling pants)

eller liksom ibland behöver det kanske inte vara mer än att man faktist fick den där 1 liters chokladen :)